Klara & Thora

Hei, jag är hemma från Skadevi och skolan nu. Skadevi vill jag helst bara

glömma. Det var ju kul och så, och de är alltid kul att umgås med mina

underbara vänner till handbollsspelare. MEN... om vi koncentrerar oss på matcherna.

Vi kom dit på fredagen, då skulle mitt lag Bolton 1 spela 3 matcher! En började redan halv tolv

så vi var tvungna att gå upp skittidigt ör att hinna med dom matcherna. Först skulle vi egentligen

spelat klockan halv nio tror jag men de skulle vi verkligen inte hinna. Jag fattar verkligen inte

hur dom tänkte där för vi får åka från Stockholm, och då är vi ett av dom lagen som får åka

längst för att komma till Skövde. Och själva Skövde ( laget ) dom kanske bara behöver

gå någon kilometer för att komma till hallen. Jag fattar inte hur dom har arrangerat

spelschemat. HUR DUMT SOM HELST, fattar de inte. Sen skulle Bolton 2 spela

en match halv tio på kvällen! Men aja, nu går jag tillbaka till våra matcher.

Första matchen vinner vi mot Cyrus. De var väldigt skönt, vi har verkligen

fått storsspö av. Sen mötte vi nåt lag igen och nåt till lag. Jag skiter i att skriva

om gruppspelen för de är så tråkigt. Vårat spel räckte bara till B-slutspel.

Men vi hade verkligen en chans att gå långt där. Först skulle vi möta Kroppskultur 2 i

kvartsfinal  ( Jag vet, skitkonstigt namn ) där vann vi. YES! Då skulle vi möta

Kroppskultur 1 i semifinal, dom var såklart bättre än Kroppskultur 2 men där vann

vi också och vi gick till final! FATTA VAD VI VAR GLADA. Sen var det dags att tagga

inför FINALEN. Alla var skitpeppade och vi skrek verkligen när vi värmde upp.

Vi var så säkra på att vi skulle vinna. Sen gick vi ut på plan. Värmde upp mig, sen var de

dags! Vi ledde hela matchen och tjejerna var superduktiga. Men när de började närma

sig 25 minuter så hände något, de blev helt plötsligt lika. Sen stod de lika tills matchen

var slut. Då trodde vi att de skulle bli sudden ( Första målet vinner ) men de var tydligen

förlängning bara. När vi samlades för att snacka igenom så bara brast allting! Jag började

storböla. Jag var så stressad och jag kände sån press. När man står i mål är man ju

väldigt utsatt så det kanske inte är så konstigt. Under förlängningen så fick dom en straff

och jag som fortfarande trodde de var sudden blev skiträdd. Jag kände verkligen bollen

men de räckte inte den gick in. När slutsignalen gick stod de 11-9 till Tibro. Jag var helt

förtvivlad och när jag trodde allt var över så började jag storgråta igen.

Sen när jag skulle gå och lägga mig fortsatte jag gråta. Jag fick en massa bilder

i huvudet från matchen och de blev bara så jobbigt.

Jag hade iallafall jätte kul! ÄLSKAR ER TJEJER, UTAN ER SKULLE

INGET AV DETTA VARA MÖJLIGT. <3

PUSSELIPUSS ♥